Måndagsmorgonen startade med att larmet slet mig ur sömnen klockan sex. Jag kände mig en aning seg i kolhydratfabriken men det fanns ändå en förväntansfull känsla i kroppen inför vad dagen hade att erbjuda. Redan klockan sju hade vi lyckats packa ut oss i bilen och rullade iväg för att hämta upp Lena och Toni i Djursvik. Sedan bar det äntligen av mot det stora målet Lübeck.
När vi nådde Kristianstad var det hög tid för en paus så vi stannade för att äta en medtagen äggmacka och passa på att göra ett klassiskt toalettbesök. Det är ju sen gammalt att logistiken måste fungera på långresor.
Färden rullade vidare mot Malmö eftersom elbilen behövde lite välbehövlig energi innan vi skulle ta oss över bron till Danmark. Vår briljanta plan var att ladda vid Vintrie som är den sista anhalten före bron. Det visade sig dock att vi delade den unika och genialiska idén med ungefär resten av Sveriges befolkning. Det var bara att tänka om och styra kosan mot Ikea istället. Där fick vi snällt spendera en dryg halvtimme med att vänta och titta på möbler medan batteriet kröp upp till nittiosex procent.
Väl över bron möttes vi av ett lätt danskt regn men lagom till att vi rullade in i Rödby hade det som tur var slutat. Eftersom vi hade varit otroligt förutseende och köpt färjebiljett i förväg samt registrerat registreringsnumret gick kontrollen smidigare än förväntat. Vi hade dessutom turen på vår sida och hann precis med den båten som just kommit in till kajen. Under överfarten dukade vi upp en fantastiskt god kycklingsallad som Lena och Toni hade svängt ihop, vilket satt helt perfekt.
Väl framme i Lübeck checkade vi in på hotellet och skålade omedelbart in vår vistelse. Bilen fick en plats vid en laddstolpe precis mitt emot hotellet så även den fick sitt. Vi gav oss sedan ut på jakt efter middag och sprang på en restaurang som hette Bauer Berger. Där beställde vi in schnitzel och deras egna öl. Portionerna var gigantiska så vi blev fullkomligt proppmätta.
Mätta och belåtna drog vi oss tillbaka till hotellet och samlades i Lena och Tonis rum. Mats och Toni handlade bubbel och snacks medan vi letade efter restaurangen tidigare. Vi fastnade i timmar och satt bara och pratade om allt mellan himmel och jord. Nu har klockan hunnit bli halv elva på kvällen och eftersom bilen var nästan fulladdad gick Mats precis ut för att flytta den till en vanlig parkeringsplats. Nu väntar sängen och jag hoppas verkligen att jag kan sova riktigt gott efter denna långa dag på vägarna.
Dagens lilla tips är att alltid fira de små logistiska segrarna i livet, som att pricka en färja precis i tid eller att hitta bubbel när man minst anar det, för det gör hela resan så mycket roligare.
En trevlig resa
Ja verkligen.