Söndagar har verkligen en helt egen magi, särskilt när man får vakna upp till den där friska morgonluften i husbilen efter att regnet har smattrat mot taket under natten. Vi stod i Byxelkrok på Neptuni camping och det är något alldeles särskilt med att bli vaggad till sömns av regnet. Jag sover alltid så otroligt skönt i husbilen, eller det känns i alla fall så i hela kroppen även om sanningen är att jag faktiskt vaknar flera gånger under natten. Det finns ändå en djup ro i det hela som är svår att hitta någon annanstans.
Runt halv nio fick vi besök av syrran, Andrea och pappa kom förbi för att äta frukost tillsammans med oss inne i husbilen. De hade sovit i ett trebäddsrum på Neptunis gästhem över natten. Det blev ett fantastiskt trevligt dygn tillsammans med dem och pappa var så nöjd med allt. Det enda smolket i bägaren var att Victor var sjuk, så vi kunde tyvärr inte träffas och umgås som det var tänkt.
Innan vi rullade hemåt vid halv elva gick vi förbi Victor:s husbil och lämnade lite saker. Han var verkligen inte pigg stackarn, så vi nöjde oss med att lämna grejerna och åka vidare direkt så att han fick vila. Vi valde att ta östra sidan hem för vi befarade att det skulle vara väldigt mycket trafik i omlopp på vägarna. Det visade sig att vi tänkte helt rätt, för enligt syrran hade deras väg hem tagit sin lilla tid. För vår del flöt det på väldigt smidigt och det var bara en liten kort kö över bron.
Väl hemma har vi hunnit med en hel del sköna och praktiska saker. Vi har handlat, planerat veckans matsedel och pratat med yngsta sonen med sambo som tar ett stort kliv och flyttar till Kalmar imorgon. Sedan har vi bara vilat och tagit det lugnt. Imorgon går Mats in och jobbar en vecka då han har en form av jour, så nu börjar liksom allvaret om igen. Som tur är har jag några underbara dagar kvar på min ledighet eftersom jag inte börjar förrän tionde augusti, och Mats har faktiskt tre dagars ledighet kvar under vecka 32 innan allt drar igång på riktigt för honom också.
Ett litet tips till dig inför den nya veckan är att ta dig tid att stanna upp och andas in den friska luften några minuter varje dag, för de där små pauserna gör underverk för att bevara rofylldheten i kroppen lite längre.
Kram Susann 💜