Hej på er!
Det har visst gått en hel vecka sedan sist. Det hör ju verkligen inte till vanligheterna här inne, men ibland blir det bara ett oväntat uppehåll. Jag har funderat lite på varför det blivit så svårt att bara sätta sig ner och få ur sig något. Tanken har faktiskt slagit mig: kan det vara så att ju friskare och mer stabil jag känner mig i livet, desto mindre behov har jag av att skriva av mig? Bloggen har ju alltid varit en fantastisk dokumentation av mitt liv och en plats där jag bearbetar vardagen, men när livet bara rullar på i en trygg lunk blir skrivsuget kanske inte lika starkt. Det är faktiskt rätt intressant hur det där fungerar, att man ibland behöver lite motvind eller starka känslor för att tangenterna ska glöda!
Förra veckan var annars en sådan där klassisk ”jobba, äta, sova”-vecka där dagarna bara flöt ihop. Det hände liksom inte mycket alls på det stora planet, men helgen lyckades ändå bjuda på sina guldkorn. I fredags körde vi vår stående favorit, en riktigt mysig hemmakväll med skaldjur tillsammans med mannen. Det är verkligen en sådan där rutin som jag vägrar att släppa, perfekt för att skaka av sig arbetsveckan.
Lördagsmorgonen startade på bästa tänkbara sätt med en uppfriskande promenad och ett dopp i sjön. Det var en så där helt magisk morgon med 13 grader i luften och hela 14,9 grader i vattnet, man känner verkligen hur hela kroppen vaknar till liv. Efter det svängde vi ihop en snabb frukost innan Mats drog iväg. Han har haft rephelg för den kommande teaterföreställningen, så han var borta hela dagen. Själv fick jag kavla upp ärmarna och städa. Vi hade nämligen chansat och skickat ut en helt spontan inbjudan till italiengänget, och otroligt nog kunde precis alla!
Det blev en fantastiskt trevlig kväll. Vi bjöd på lax som vi tillagade på stenbordet med goda tillbehör, och till efterrätt blev det en varm, härlig äppelpaj. När alla var mätta och belåtna kom vi in på nästa års stora projekt: vart bär resan av nästa sommar? Vi vägde tre helt olika alternativ mot varandra – att köra bil genom Polen och vidare ner mot Italien, ta färjan över till Skottland, eller rikta kompassen mot Normandie i Frankrike. Till slut enades vi alla om Frankrike och Normandie! Vår förra resa tillsammans blev ju en sådan otrolig succé, så det ska bli så roligt med en ny urladdning, men med helt nya miljöer att upptäcka.
Söndagen bjöd på full aktivitet. Vi hade bokat padel tillsammans med barnen och familjen Sandström. Vi körde Americano där alla får spela med alla, vilket alltid bäddar för lite tävlingsnerver och härlig gemenskap. Resten av söndagen tog jag igen mig med besked och det blev mest vila och sömn på soffan för att ladda batterierna.
Och vips så var det måndag och en ny vecka igen. På jobbet är läget ganska snurrigt just nu då många kollegor är sjuka och huset kryllar av vikarier. Man vet i alla fall att man lever, det kan jag lova. Efter en lång dag på jobbet åkte jag och Annika för ett doppa oss. Det var verkligen så sjukt uppfriskande och vattnet låg kvar runt 14,5 grader. Det gör någonting alldeles särskilt med både kropp och knopp att få spola av sig arbetsdagen i det kalla vattnet, och jag känner hur hela systemet får som en nystart. I kväll blir det en lugn kväll i soffan framför tv:n medan Mats är iväg på sitt körrep. Nu hoppas jag bara av hela mitt hjärta att jag får sova ordentligt i natt. I natt som var blev det knappt 4 timmars sömn totalt… jag väljer att skylla alltihop på klimakteriet och dess lilla hormonkarusell.
Kram Susann 💜
Frankrike med Normandie blir spännande och historiskt. Vi bilade dit för många många år sedan tidigt i juni månad. Gruset på vår resa var det dåliga vädret. Invånarna sa att dom aldrig haft en sådan juni månad tidigare.
Ja, det kommer bli en rolig och spännande resa med historiska in slag.