Onsdagen den 1 mars 2023

Är det vår nu? Jag längtar så efter att det ska bli lite varmare utomhus och att det ska kännas som vår i luften. Det är ny månad idag, tänk redan mars. Det är månaden som min syster fyller år, den månaden som jag tror att våra vänner Linda och Christian kommer till Sverige igen efter ett halvår i Österrike.

Idag hade jag glömt att Christel brukar lägga ut sina frågor när det är onsdag så det blev en trevlig överraskning när jag tittade in hos henne. Här kommer mina svar på hennes frågor. Det är alltid lite klurigt att svara på.

Vi ligger alla i rännstenen, men somliga av oss tittar på stjärnorna./Oscar Wilde

Egna citat/Tankar/Drömmar

Den här tycker jag alltid är så svårt att skriva något på. En vill ja framstå som klok och smart och rädd att det ska blir tvärtom. 🤣Alltså blir väl mitt citat – ”Skit i vad andra tycker, så länge du själv är nöjd”

Mina största lögner: Det vet jag inte vad det skulle vara.

En livslögn: Jag tror inte jag har någon eller så är det min livslögn.

Min favoritursäkt: Förlåt, det var inte meningen.

Mitt liv år från år

Jag är 50 år gammal idag (fyller 51 år i nov)

Mitt första år (0-12 år) kan sammanfattas på följande sätt: Otryggt, svårt med anknytning eftersom jag är adopterad från Syd Korea. Jag kom till Sverige när jag var 2,5 år och mina minnen av min barndom är bra fast samtidigt så finns en annorlundakänsla som är svår att ta på.

Mitt bästa år hittills och anledning: Det blir svårt att välja just ett år för alla år har ju något som är bra och speciellt. Sommaren 1992 är speciell för det är Mats och min första sommar tillsammans. 2004 är också ett år som ploppar upp i minnet. Det var det året vi åkte utomlands för första gången som familj och vi åkte tillsammans med Oskarssons till Bulgarien. 2019 är ett år som känns som en milstolpe efter att varit långtidssjukskriven efter en fallolycka 2015. November 2019 var då jag hittade en arbetsplats att kunna arbetsträna på, Kalmar Centrumskola. Jag är så tacksam för att rektorn Märit valde att låta mig få komma till Centrumskolan, där jag nu arbetar.

Mitt sämsta år hittills och anledning: Nu tror ni väl att jag ska skriva 2015 med tanke på min fallolycka fast jag ser det inte som mitt sämsta år bara ett oturs år. Jag säger som alla andra som varit med om ett trauma så vill jag inte vara utan den självutveckling som ett trauma kan ge. Jag vet inte riktigt vad jag ska säga, kanske 1998 då vi hade det tufft i vårt äktenskap med två små barn och en man som nästan aldrig var hemma på kvällarna.

Mitt mest händelserika år hittills: Det skulle jag nog säga är 2022 och även 2023 så som det börjat med tanke på att jag fyllde 50 år i november 2022.

Då hände bl a följande: Förra året hittade vi på väldigt mycket tillsammans med olika vänner, alla överraskningar med Linda och Christian. Jag älskar när det händer saker och vi umgås med olika människor.

Mitt tråkigaste år hittills: Det var nog 2016 då jag var så sjuk efter min fallolycka i Österrike.

Det var tråkigt för att: Det kändes som jag bara låg i soffan med en scarfes för ögonen och öronproppar för att stänga ute alla intryck. Mitt mående var nästan i botten likt depression. jag brottades med skuldkänslor för de dagar jag mådde lite bättre och kunde komma hemifrån en liten stund.

Jag tror att jag kommer att bli 97 gammal. (Det var nog önsketänk, mer 87 år)

Detta ser jag fram emot under kommande år: Alla roliga saker som händer varje månad med mina nära och kära. (Lotteriet som Maria gjorde på min 50årsfest) Jag ser framemot vår resa till Syd Korea tillsammans med min familj. Jag hoppas på många överraskningsträffar tillsammans med Linda och Christian. Att göra roliga saker tillsammans med Malin och Urban står på listan. Helt enkelt att få umgås med alla våra fina vänner som vi har runtomkring oss kommer att förgylla vårt kommande år.

Jag avslutar frågorna med lite gamla foton:

Nu ligger jag i soffan efter en hektisk dag på jobbet. Det känns som jag ligger efter med allt just nu. Det är mycket som ska göras, ringa till nya elever, uppdatera pedagogiska utredningar, förbereda utvecklingssamtal mm. Ibland känns det som om det blir för mycket och då är det bara till att andas och ta hjälp av andra vilket jag är mycket bättre på att göra nuförtiden.

Just nu är jag hemma själv och det är skönt för då kan jag bara vila och inte göra någonting. Mats skulle komma hem runt åtta och då ska vi äta middag. Det blir en sen sådan ikväll fast det gör inget. Jag ska koka potatis, steka fläsk och göra löksås tills Mats kommer hem. Det brukar mest vara Mats som lagar maten, fast så var det aldrig förr utan då blev det den som kom hem först. Nu gäller inte den regeln längre vilket jag tycker är skönt eftersom då skulle jag alltid laga maten. Vem lagar maten hemma hos dig?

Idag kom min bokbeställning, den boken som vi ska läsa i bokklubben plus två andra böcker. Den vi läste förra gången, Malma station av Alex Schulman har jag bestämt att han får stå i min bokhylla trots att jag inte gillar honom som person. Boken till den här gången, Vattnets sötma av Nathan Harris och en bok till Mats.

Nu ska jag läsa i min bok som verkar väldigt lovande. Utdrag från adlibris sida om boken.

NOMINERAD TILL ÅRETS BOK 2022

”Efter att de vita sydstatsbönderna tvingats frige sina slavar söker de föräldralösa bröderna Prentiss och Landry sin tillflykt på George och Isabelle Walkers gård. I sorgen över att ha förlorat sin ende son i kriget tar paret Walker sig an dem på ett sätt som får resten av bönderna i Old Ox att rasa av ilska. Liksom Den underjordiska järnvägen är Vattnets sötma ett både storslaget och spännande epos som berättar om kärlek och medmänsklighet under de mest skrämmande omständigheter. Samtidigt som bröderna försöker skapa sig ett nytt liv i kölvattnet av slaveriets trauman uppdagas en historia om förbjuden kärlek mellan två soldater som nyligen återvänt hem. När deras hemlighet upptäcks leder katastrofen till mer än bara ett mord, och till att Isabelle kliver fram som en ledare för alla de frigivna men hemlösa medborgarna i Old Ox.”

Jag hoppas du haft en bra onsdag, kram Susann 💜