Torsdagen den 29 juni 2023

Nu sitter vi på tåget till Busan. Det har varit två händelse- och känslofyllda dagar. I tisdags var jag och Mats och besökte en polisstation. På polisstationen gjorde jag ett DNA-test, vilket alla adopterade från Korea som inte har någon information om föräldrar har rätt att göra. Detta test matchas sedan med andra i deras missing program. Jag kommer att få ett svar om ca tre månader om jag har någon matchning. Jag antar att chansen är liten att matchas ihop med någon fast jag tror jag skulle ha ångrat mig om jag inte gjorde testet.

Sedan var planen att vi skulle åkt till stället där där barnhemmet låg fast jag fick ett litet meltdown, så vi sköt på resan till onsdagen istället.

Vi åkte istället till Gwangjang Market och jag tittade på kläder. Sedan gick vi till kungliga palatset, Gyeongbokgung-palatset.

På kvällen åkte vi till Hongdae och åt friterad kyckling. Det verkade vara ett område för ungdomar och i olika hörn stod det personer som uppträdde.

Onsdagen den 28 juni 2023

Vi hade beställt en taxi som skulle ta oss till adressen där barnhemmet har legat. När vi kom dit möttes vi av övergivna byggnader med massa saker som var kvarlämnade. Vi gick runt i de spöklikna husen och kände att vi befann oss i en skräckfilm där någon skulle hoppa fram bakom en dörr.

Det kändes konstigt och lite sorgligt att gå runt i området där jag en gång har befunnit mig som ett litet barn. Barnhemmet stängdes 2020 och verkade bara blivit kvar med rum fullt med saker, dokument, fotografier, instrument mm.

Vi körde sedan en runda i Chungju city, där jag enligt dokument blev hittad och sedan förd till barnhemmet.

Vi var tillbaka till hotellet strax efter 15 och då blev det vila innan vi gick ut för att äta nudlar på ett ställe som Rasmus och Tova varit på innan. Dottern och William träffade hennes brevkompis igen och sedan anslöt de oss på hotellbaren. Det var kul att få träffa Suubeen igen och hennes pojkvän som jag fortfarande inte vet vad han heter. Vi pratade om allt möjligt och det är roligt att få veta saker om landet, hur samhället är uppbyggt med skolor osv.

Det var sista kvällen i Seoul och tänk vad en vecka går fort. Det har varit en bra vecka och visst har vi haft lite känslodraman, fast det är inte konstigt med tanke på att vi är 8 personer i sällskapet. 💜

På återseende, kram Susann 💜