Efter en helg med övernattningsgäster får/ måste det bli en vilodag.  Känner att min energi är nere på nästan noll 😔Sen är det väldigt trevligt att träffa alla trots att det tar energi. Nu kan jag verkligen vila både idag och imorgon för jag skjutsade precis mannen till tåget, då han ska på kurs i Växjö och kommer hem på onsdag.

Ikväll blir det 18 års kalas 🎉 Tänk vad tiden går fort, tredje barnet, vår lilla pojke är nu vuxen. Det gäller att förbereda och planera för att min energi ska räcka.  Det kommer att bli en intensiv helg då vi ska beta av alla novemberbarnen i släkten – Svågern 5 november Pappa och jag 7 november Syskonbarn 12 Rasmus 15 november Syskonbarn 16 november Så lördagskvällen blir firande utav alla, det är skönt nu när barnen blivit stora så vi kan slå ihop firandet till en helg👍Dessutom fyller mannens syskonbarn den 18 november så honom ska vi fira på söndag.

Igår fyllde vårt yngsta son 18,  hjälp vad tiden går fort 💓 Nu har vi bara vuxna barn, en helt ny era. Roligt samtidigt lite läskigt för deras är ju nu och framåt som vi får kvitto på hur vi har varit som föräldrar 😱

Hur svårt kan det vara att uttrycka sig i text? Jag tycker att jag har mycket att skriva om inne i huvudet och sen när det ska på pränt redigerar jag borr det mesta, tänker att det inte är viktigt, att det är tråkigt..   Jag känner mig fortfarande låg, lite likgiltig och svårt att känna glädje.  Det är långt ifrån vad som är jag 😔

Jag vet inte hur jag ska ta mig upp och ut från min bubbla. Känslan i kroppen är ledsen, intemårbrakänsla. Jag vet inte hur jag hamnade här?  Trots att jag har människor runt omkring mig som kan stötta mig, ” ramlar” jag ändå, eller faller långsamt, hela tiden 😔 Egentligen vill jag bara ligga i ett hörn och gråta, fast gör inte det utan utåt sett är jag den jag alltid har varit 😭