Jag tvingade ut mig för att lämna mitt sjukintyg på jobbet.

Rethosta, snorig och feber lockade fram en deppig sinnesstämning 😔Det känns som allt bara är pest. Jag brukar försöka se det positiva och det lilla, fast just nu är det svårt. En positiv sak måste ju vara att sonen och flickvännen kom hem igår med svamp. Det blev goda svampmackor och idag ska det göras svampsoppa. Känner att jag vill bli frisk nu i dubbel bemärkelse…

Det skulle bli en mysig helg hos dottern, trodde jag… Jag åkte som sagt var tåg ner på torsdag för att kunna umgås hon och jag innan min man kom på fredagen. Fast på fredagen känner jag mig jättekrasslig, ont i halsen och huvudvärk.  Sedan natten till lördagen har jag säkert över 39 grader,  inget roligt, hela lördagen halvsover jag bort. Sen på lördagskvällen kommer världens bästa son och hämtar oss så jag ska slippa åka tåg hem, för jag vill bara hem. Det blev inte som jag hade tänkt helgen 😔

Är på väg till dottern och det fick bli tåg då jag inte klarar av att köra bil så länge pga min hjärntrötthet 😔

Tänk om jag kunde sova längre än till klockan halv sex… Just nu är det mycket tankar som snurrar, dottern som flyttade till Malmö kände att hon valt fel utbildning och hoppat av, så nu oroar jag mig för henne, vad hon ska göra nu? Sen är det ju mötet kring min framtid som oroar, svårt att veta hur mycket jag kommer att klara av… Tänk att en alltid oroar sig för allting, vet inte när jag blev en så orolig person som knappt klarar någon stress alls.