Julglädje

Julen har jag alltid förknippat med släkt och en mysig tillvaro. Trots det har jag haft svårt att hitta den riktiga julglädjen ända sin mamma dog i januari 2008. Det var hon som stod för många relationer och var väldigt bra på att hålla samman släkt och vänner. Nu känns det som jag inte riktigt kan axla det ansvar som hon hade, trots att jag har viljan.

I år känns det så dubbelt, både julglädje och inte julglädje av lite olika anledningar. Jag känner att jag till viss del har blivit en annan person efter min fallolycka och vet inte riktigt hur jag är och känner. Ibland känner jag inte alls igen mig i mina tankar och då blir jag ganska kluven. Jag vill ju att familjen ska känna julglädjen och all gemenskap som det innebär i slutet av december månad. Hade viss dystra tankar idag…. tänker att jag nu fått ut dem så kan tankarna ändras till något positivt. Egentligen ser jag framemot julafton då vi ska vara hemma och fira och för första gången tillsammans med Mats syster och hennes familj. Pappa kommer såklart och min syster och hennes familj kommer troligen också. Jag tycker om att ha många runtomkring mig, har alltid önskat mig många i familjen och i år verkar det vara det året som kanske blir mitt år, då min julglädje kommer att infinna sig lagom till julafton.