Bakslag, misslyckande eller?

När jag vaknade i morse hade jag lite huvudvärk. Jag tänkte att det berodde på att jag hade sovit hårt. Fast sen på förmiddagen kom det välbekanta symptomet snurrig och min rast var verkligen välbehövlig på fm. Sedan blev jag bara mer snurrig/yr så efter lunch valde jag att åka hem. När jag väl kom hem somnade jag och sov till 16.00. När jag vaknade var jag inte längre snurrig utan hade bara som ett ”bälte” över pannan, nästan som en aning av huvudvärk.

Jag och Mats hade bestämt att vi skulle springa med Karin och Madeleine ikväll och först funderade jag på att inte göra det med tanke på min yrsel. Jag tänkte att det kanske var bra för mig med lite frisk luft så jag valde att följa med fast gick medans de andra sprang. Det blev 6 kilometer och sedan badade jag i vattnet. Det var 2 grader varmt i vattnet och 3 grader i luften. Det kändes bra att jag kom ut och fick lite luft.

Efter löpningen har vi ätit rester och tittat på netflix. Jag ska gå och lägga mig tidigt ikväll för att ge mig en bra förutsättning att vara pigg imorgon.

Känslan idag kom väl egentligen inte som en överraskning för jag kände lite förra veckan fast jag blev inte lika yr som idag. Tyvärr är det nog verkligheten som kommer ifatt mig. Det var väl lite detta som jag var rädd för att det skulle bli när jag gick upp på 75%. Jag hoppas att det bara är tillfälligt för när är det dags att kasta in handduken utan att känna det som ett misslyckande. Ett bakslag blir det ju hur eller hur…

Just nu känns det sådär för jag tror inte egentligen att symptomen kommer bli bättre utan snarare tvärtom. Fast jag får väl testa lite till…

Sov gott , kram Susann

Sov gott

När jag kom hem från Centrumskolan var jag supertrött och somnade nästan meddetsamma. Jag hade ställt alarmet på 16.15 fast trodde jag skulle vakna innan. Det gjorde jag inte utan när telefonen ringde så sov jag jättehårt och skönt.

Jag tvingade mig att vakna, gå upp och byta om till träningskläder och packa badväskan. Klockan 16,45 plockade vi upp Karin och Madeleine för att sedan parkera vid långviken. Karin och jag gick för vi kunde inte springa så Mats sprang en mil med Madeleine. Sedan badade alla utom Mats och ikväll var det 2,2 grader i vattnet och 2 grader i luften. Det kändes kallt och vad fort det blir mörkt. Vi hade glömt våra pannlampor, inget som vi tänkte på när vi åkte hemifrån.

När vi kom hem beställde vi pizza som vi gjorde förra veckan också. Sedan har vi bara slappat i soffan och snart är det sängen som gäller.

Hoppas ni haft en bra dag, kram Susann 💜

Möte och kallbad

Idag hade jag skypemöte med alla inblandade i min rehabplan. När jag kopplar in mig på mötet har jag tydligen fått en ny handläggare på försäkringskassan som jag inte visste om. Lite konstigt är det fast han satt mest och lyssnade på oss andra. Det var bara ett uppföljningsmöte om hur det går för mig och det är ju svårt att säga med tanke på att det är första veckan som jag är på Centrumskolan på 75%. Vi bestämde att vi skulle ha ett nytt möte om sex veckor och då hoppas att jag kan ge en bra bild över hur det går för mig. Just nu är jag såklart tröttare och får mindre gjort här hemma. När de undrade över hur det går med balansen mellan jobb och fritid så tyckte jag att det skulle min man svara på bättre ön vad jag kan göra eftersom det är han som får göra allt här hemma förutom att tvätta. Tvättmaskinen är min som jag inte släpper till honom….

Jag har som vanligt sovit i soffan för jag behöver det. Ikväll är det vår träningsdag och vi brukar springa med Karin och Madeleine och det gjorde vi idag med. Fast jag sprang inte med de andra för min höft är fortfarande inte bra. Jag joggade och gick ca 4 kilometer och jag fick lite ont i höften efteråt.

Självklart badade vi alla förutom Mats som säger att han inte badar när det är mörkt fast snart är det ljust och då får vi se vad han skyller på då. Det var runt nollan i luften och 0,4 grader i vattnet.

När vi kom hem lagade vi middag och sen har vi bara chillat framför tvn och snart är det dags för en date med John Blund.

Kram Susann 💜

Solig dag och snöig kväll

Mina dagar rullar på och inget speciellt händer. Det känns som jag inte har så mycket att skriva om. När jag kom hem höll Mats på att moppa köksgolvet, tur det är någon som orkar städa i det här hemmet.

Idag har jag sovit som vanligt, min kropp är fortfarande trött och behöver sova. Jag somnade nästan så fort jag la mig i soffan, hade önskat att jag kunde göra likadant när det är dags att sova för natten.

Ikväll har jag promenerat tillsammans med Karin och Mats sprang under tiden med Madeleine. Vi gick 4,5 kilometer i rask takt och det kändes ganska ok för min höft. Sedan badade jag och Madeleine trots att vädret inte var det bästa. Det var minus sju grader och i vattnet var det 0,1 grader. Det snöade och blåste så det var lite kallt på bryggan om händer och fötter. Jag fryser bara om händerna efteråt så vantar ä skönt att ha med sig. Först övervägde vi att inte doppa oss alls fast sen tog begäret över så det blev ett dopp i en liten isvak. Vi hade glömt spade och yxa så vi kunde inte göra hålet större.

Sedan hem och vi åt rester till middag, skönt att bara värma och slippa och stå och laga mat.

Vi har bara chillat framför tvn och snart är det dags för mig att sova, godnatt 💜

Fuck cancer och badat i isvak.

Jag har läst på många bloggar att det är internationella cancerdagen idag och då kommer såklart tankarna på mamma och hur sjuk hon var innan hon fick somna in 2008.

Idag när jag kom hem från Centrumskolan var jag väldigt trött så jag somnade som en stock. Mats jobbade hemifrån och satt i köket och hade zoom-möte när jag kom hem.

Ikväll skulle vi egentligen springa med Karin och Madeleine fast de var sjuka så det blev bara Mats och jag. Det kändes lite segt att komma iväg fast vi gjorde det. Jag provade att springa en liten kort runda för jag vill se hur det kändes med min höft. Mats sprang 7 kilometer och jag sprang 1,7 kilometer. Jag fick bara lite ont i häften så det blir ju absolut inte längre än 2 kilometer. Sedan var det dags för att bada och jag var ju alldeles ensam eftersom Mats aldrig badar när det är mörkt. Han badar bara på lördagsmorgnar. När vi kom fram till badstegen var det som en liten isvak och ett tunt lager med is som jag tog sönder med min fot. Det blev ett supersnabbt dopp och efteråt kändes det väldigt skönt även om det inte ser ut som det på filmen.

Det var – 7 grader i luften och – 0,3 grader i vattnet. Ikväll blev det bara ett snabbdopp för det är lite tråkigt att bada själv. Det ser ut som jag tycker det är superkallt fast så farligt tyckte jag inte att det var. Det är alltid väldigt skönt efteråt och jag åkte hem i bara morgonrocken.

När vi kom hem så blev vi lite lata och beställde en pizza. Egentligen hade vi tänkt laga gnocchi vilket skulle blivit första gången i så fall. Vi bestämde att vi ska göra det imorgon istället. Vi kokade potatisen ikväll så det kommer bli lättare imorgon kväll när vi ska laga middagen. Till gnocchin ska jag göra en svampsås, som jag hoppas blir gott till.

Ikväll blir det bara att slappa framför tvn och ladda batterierna för imorgon. Jag önskar alla en fortsatt fin kväll, kram Susann

Tidningen ringde

Godkväll i stugorna.

Idag har jag haft lagom mycket att göra på Centrumskolan. Jag har gjort färdigt den sociala berättelsen och ett annat dokument. När jag kom hem så somnade jag i soffan för jag är ganska trött när jag kommer hem. Mats var inte hemma när jag kom hem för han hade ett möte. Annars brukar han jobba hemifrån hela dagen på torsdagar.

Strax efter klockan fyra ringde telefonen och det var en person från Kalmar läns tidning, han ville göra ett reportage om oss när vi springer och badar på lördagar. Det är väl kul att uppmärksammas fast har de inget bättre att skriva om. Det blir spännande att se vad han vill skriva om. vilka frågor och så för reportaget i Kalmarposten så kändes det som reportern redan hade sin artikel klar och hans frågor bara bekräftade det han hade tänkt skriva.

Vi klockan fem var det dags för vår träning tillsammans med Karin. Ikväll hade vi valt att springa från Långviken och sedan ut mot stensörundan. Mats och Karin sprang och jag gick en runda medans de sprang, tänkte att jag skulle låta min höft vila. Jag fick verkligen anstränga mig och mantra för mig själv att jag bara skulle gå för jag ville så gärna spring. Det blev 3,5 kilometers promenad så det kändes i alla fall bra. Mats och Karin sprang 5 kilometer.

Därefter var det dags för Karin och mitt dopp. Ikväll blåste det ganska mycket då det kändes ganska kallt ute på bryggan. Det är sådan skillnad att bada i mörkret än när jag badar på lördagsmorgnar. På kvällen när en inte ser något i vattnet så känns det mycket läskigare och framförallt kallare, konstigt nog. Ikväll var det 4 grader i luften och i vattnet var det 1,8 grader.