Äntligen

Det tog sin lilla tid att bli färdig med uppgiften på Ability. Jag fick göra om flera gånger för att det skulle bli rätt. Det är verkligen vid dessa fokusuppgifter som visar att jag blir trögtänkt och har svårt att koppla och det är något fruktansvärt frustrerande.

Fast nöjd över resultatet så visar jag nu den lilla korgen som blev en liten kruka på Ability.

Just nu brottas jag med alla känslor som kommer pga uppgifterna på Ability. Uppgifterna kan verkas lätta och mesiga på något sätt fast ändå klarar jag inte det som jag hade gjort om det hade varit innan olyckan. Det känns ganska hopplöst på något sätt, svårt att se vad jag skulle kunna arbeta med som inte tar så mycket fokus så det triggar igång mina symptom. Det är verkligen blandade känslor, skuld, skam och frustration i en salig blandning. Det jag hoppas hitta är någon form av handledar- mentor-roll, det skulle jag nog klara av för att samtala med andra fungerar bra. Kruxet är ju att hitta ett sånt arbete, fast mitt mål är att göra det. Jag tror ändå det är viktigt att ha lite mål att sätta upp under resans gång.

Jag vet att det blir mycket tankar kring mina känslor och mitt mående just nu fast bloggen är min ventil utåt. Jag har aldrig varit bra på att diskutera känslor med andra, håller gärna saker för mig själv. Fast bloggen är ju ett sätt för mig att få ut allt utan att behöva bli för känslosam.

<3