Arbete/sjukskrivning,  Jag

Livets berg och dalbana đŸ˜±

30 juni, 2018 /

Alla dessa toppar och dalar som styr mig nu för tiden 😔 Det går framåt fast ändå bakåt, mina tårar bränner bakom ögonlocken och en ”klump” sitter i magen och en känsla av hopplöshet har dykt upp. Säkert beror det på att sjukskrivningen går ut nu och jag har inte kommit längre… Inte nått mitt inre uppsatta mål. Huvudvärken är ju ett bevis på att jag åter igen vill för mycket, inte gett mig en ärlig chans till att hålla i längden. Denna eviga balansgång mellan att vara driven, vilja göra saker till att förhålla mig lugnt, göra allt typ i slowmotion. Och dessutom så syns det inte utanpå hur jag mår, alla som ska ha åsikter om vad jag gör, när jag gör det. Du kommer aldrig att bli bra om du inte vilar, eller nästan ” du får skylla dig själv ”. Det känns inte som ingen fattar, jag vilar, sover varje dag ibland två gånger, hemmet förfaller för att jag inte gör något och ändå tycker folk att jag gör för mycket.
Jag vet att det har blivit mycket med Rasmus student och pappas flytt fast vad skulle jag göra?  Inte fira Rasmus?  Hur snällt är det mot honom? 
Blev visst ett långt inlägg och negativt dessutom, förlåt känner mig lite nere 😔
Jag kommer igen och då med mer positiv anda för egentligen är jag positiv,  är bara nere i dalen och den var lite djupare så det tar lite längre tid att klättra upp 👍
💜

Du kanske ocksÄ gillar

Sista veckan innan skolavslutning 🌞

31 maj, 2021

11 kommentarer