Många tårar

Idag har det varit en ledsam dag, tårarna slutar aldrig rinna. Nu förtiden är jag bara ledsen, hela min kropp känns bara så sorgsen och jag vet inte hur jag ska göra för att det ska bli bättre. Idag fick jag ett meddelande på messenger som gjorde att jag typ bröt ihop och fram kom alla tårar. Jag visste inte att jag hade så många tårar inombords som ville komma ut.

Nu sitter jag ensam igen i uterummet, Mats är på körrep som vanligt på måndagar. Ville inte att han skulle gå fast vem är jag till att hindra honom till sitt liv … Livet känns verkligen tungt och ensamt … vill må bra och känna mig glad igen fast just nu är det bara svart. Mina tankar och känslor får luftas här, behöver komma utanför mig och göras synliga och kanske då kan jag få perspektiv på mina tankar och känslor. Kanske hade läkaren rätt när hon trodde att jag var deprimerad, fast jag inte själv trodde det. Jag brukar inte fastna på det här sättet i mitt mående, känns som ångesten greppar om mig med ett fastare tag vilket samtidigt gör mig så förvånande över ågestkänslorna som är svåra att styra utan bara omslukar mig rätt som det är. Mina tårar dränker mig …