Jag,  Träning

Motivation

Detta är ett ord som jag reflekterat mycket kring den senaste tiden. Hur tänker ni kring motivation, är ni bra på att motivera er till att göra olika saker? Hur gör ni för att behålla motivationen? Vad är det som driver er framåt och vad motiverar er.

Min träningsmotivation har varit väldigt låg den sista tiden och jag har verkligen fått anstränga mig för att träna. Det jag har kunnat luta mig mot är att vi har träningsrutiner, min man och jag.

Här kommer mina tips för att lyckas med sin träning:

  • Skapa en målbild för dig själv, vad vill du uppnå med din träning och tidsbestäm målet.
  • Skapa delmål för att känna att du är på rätt väg
  • Bestäm träningsdagar och vad de ska innehålla
  • Skaffa en träningskompis
  • Hitta din motivation som driver dig, ex din känsla efter ett bra löppass eller ett kallt bad.

När jag några år kunde börja träna efter min fallolycka låg mitt fokus på viktminskning då jag under min tid hemma gått upp 20 kilo och kände att jag var tvungen att göra något åt min vikt. Nu ligger inte mitt fokus där längre utan jag har mer fokus på häsa och mitt mående. Jag tänker att jag inte blir yngre och då vill jag försöka leva ett mer hälsosamt liv på alla planer ex mat och träning. Jag vill ge mig själv bra förutsättningar till ett friskt och långt liv och därför tycker jag det är viktigt att skapa bra träningsrutiner.

Min motivation att springa har först varit känslan jag känner när jag har kommit hem och har duschat. Den totalt nöjda känslan över mig själv och för att få tillgång till känslan skaffade jag mig en tränarkompis i min svägerska Marie. Det är mycket lättare att göra träningen tillsammans med en annan person då vi kan hjälpas åt att dra varandra, göra så att träningen blir av.

Sedan när vi för drygt ett år sedan började med att bada efter vår löpning på lördagar gjorde att det blev ytterligare en motivation för att träna. Eftersom vi fortsatte hela året även om det blev kallare i vattnet så sporrade det oss till att först springa för belöningen blev det kalla doppet efteråt.

Fast de senaste veckorna har jag verkligen kämpat med att komma iväg på mina träningsdagar och den enda andledningen till att jag har kommit iväg är att jag tränat tillsammans med andra som gjort att jag inte har kunnat backa. Det kalla badet har inte heller varit någon morot och känslan efter som jag annars brukar vara nöjd med har nästan varit obefintlig.

Fast igår kväll hände det något när jag var på väg hem efter en löprunda med Annika och Mats. Annika och jag badade också i mökret och jag var väl sådär till badet fast gjorde det. Fast som sagt var i bilen på väg hem fick jag helt plötsligt en underbar känsla som var väldigt bekant fast som jag inte haft på ett tag, den totala nöjdkänslan över att ha presterat ett träningspass. Det kom som en total överraskning för känslan var underbar och när jag sedan satt i soffan nyducshad så kände jag ett träningssug. Så ikväll vill jag träna när Mats kommer hem. Nu ska jag verkligen försöka hålla kvar känslan och använda mig av den som min motivation nu när allt annat känns grått och trist.

Hur bra är ni på att behålla er motivation??

En kommentar