Gjord av Orsakullan

30 september – Jag är riktigt trött på…

… att det aldrig känns som om jag kommer bli bättre än såhär. Visst har det hänt väldigt mycket sen min fallolycka 2015, fast jag märker ju att min stressnivå och min energi är så mycket sämre än vad den var innan. Jag vill hitta ett jobb inte bara arbetsträna och för att vara realistisk så klarar jag nog inte mer än 50%. Ibland är det svårt att se alla framsteg fast när jag tittar tillbaka på mina inlägg så ser jag ju att det har skett förändring i mitt liv, fast ibland är det svårt i alla fall. Bloggen var ju en anledning för mig att kunna se mina framsteg, för det var ju därför som jag började blogga. Det blev som en dagbok och dokumentation för mitt mående även om bloggen kanske har ändrat fokus med åren. För att jag ska ge mig själv de bästa förutsättningar till att må bra är träning viktiga inslag i mitt liv och att jag har det gemensamt med min man gör att det är lättare att hålla kvar sin träningsrutin. Fast ibland är det bara ok att tycka att allting går så väldigt långsamt för mig att komma tillbaka till ett liv som inte begränsas utav att jag får yrselsymptom eller huvudvärk när jag gör för mycket. Samtidigt är jag väldigt tacksam över chansen till den reflektion och självmedvetenhet som fallolyckan har tvingat mig till. Jag har bivit mycket bättre på att pausa, stanna upp och reflektera över MIG och vad som är viktigt för mig i mitt mående.