Jag,  Sjukskriven/Arbete

Tisdagen den 8 september 2020

När jag går upp strax efter sju märker jag att det har blivit ett väderomslag, regnet faller ner fint och himlen är alldeles grått. Inatt har jag sovit skönt och somnade tidigt för att vara mig, runt halv elva. Så därför vaknade jag mer utvilad idag än vad jag brukar göra.

Jag kommer fortsätta att ta det lugnt för jag vet att det är det bästa. Tro det eller ej har jag lärt mig lite under de här fyra och ett halvt års sjukskrivning hur jag ska göra för att må som bäst.

Idag blir det Centrumskolan som vanligt och jag kommer vara med på emkunskapslektionen som vanligt och idag ska eleverna laga ris och korvstroganof.

Mina dagar är ganska lika och jag försöker hålla i mina träningsrutiner för jag vill tro att det hjälper mig i längden att bli friskare och ger mig energi för att kunna orka mer och att mitt huvud inte ska vara så känsligt för lägesskiftningar. Jag märker att när det har varit mycket som tex i helgen så är mitt huvud extra känsligt och det märks så tydlignt när jag är inne på Maxi och handlar. Tänk det tog nästan ett år för mig att bara kunna gå in på Maxi efter olyckan för lampljuset och alla intryck gjorde att jag blev alldeles snurrig och jag var tvungen att gå ut. Jag fick lite den känslan igår när jag handlade.

Nu har jag blivit mycket bättre på att tyda alla signaler som min kropp ger mig och jag ignorerar dem inte på samma sätt som tidigare. Till syvende och sist handlar allt om acceptans och det är svårt fast jag tycker att jag har kommit en bra vit på vägen när det gäller.

Nu önskar jag alla mina fina bloggvänner en härlig tisdag och här ska jag börja lyssna på nästa bok som vi ska i bokklubben, ”Biodlaren från Aleppo” av Christy Lefteri innan det är dags för mig att åka till Centrumskolan.

En kommentar