Idag Ă€r det 14 Ă„r sedan du tog ditt sista andetag. Du hade kĂ€mpat mot sjukdomen cancer ett tag fast sjukdomen besegrade dig. Du lĂ€mnade oss, din familj, slĂ€kt och vĂ€nner i saknad. Ăven om Ă„ren ska lĂ€ka sĂ„r sĂ„ finns saknaden alltid kvar. Du var den som sĂ„g positivt i det mesta, var drivande och en trygghet för mĂ„nga. Du var en glĂ€djespridare, nyfiken och ville uppleva sĂ„ mycket som möjligt. 68 skulle du fylla det Ă„ret sĂ„ det var alldeles för tidigt att lĂ€mna. Du var inte rĂ€dd för döden utan din stora sorg var att du inte skulle fĂ„ se dina barnbarn bli vuxna. Det var du riktigt ledsen över. Jag hoppas att du kan se dem nu, sĂ„ fina vuxna mĂ€nniskor som de har blivit med mĂ„nga fina minnen utav dig.
Alla mina barn med mamma Mamma och jag Mamma och dottern
â€ïžâ€ïžâ€ïž
Ja de finns dĂ€r i vĂ„ra tankar vĂ„ra förĂ€ldrar som inte Ă€r hĂ€r lĂ€ngre.â€
đ