Onsdagen den 3 maj
Godmorgon från ett soligt Lindsdal! Idag är jag verkligen seg och trött för jag har varit vaken inatt. Jag vaknade av att jag hade legat på sidan och då trycks bröstkorgen ihop och jag får jätteont så då kunde jag inte somna om direkt.
Igår var jag för seg för att skriva ett inlägg. Igår hände det inte så mycket utan det gick sin gilla gång på jobbet. Jag hade HKK med en elev som gjorde amerikanska pannkakor.
Igår fyllde vår äldsta son 28 år och honom firade vi i lördags eftersom han är i Hedlandet nu, där Torun bor. Vi ska fira honom lite mer ordentligt i Malmö den 13 maj då även hans syskon ska vara med. Tänk att jag har så gamla barn, själv är jag ju inte över 30 😉.
Victor 1995
Igår eftermiddag fick jag ett mail från min handläggare på arbetsförmedlingen om min kommande arbetsträning. Jag kommer att arbetsträna mellan 4 maj och 16 juni, så nu var det äntligen dags. Handläggningen har tagit några månader fast imorgon börjar jag. Det är lite med skräckblandad förtjusning då jag har varit inne i en trötthetsperiod och sover just nu väldigt mycket. Min oro är ju hur trött jag kommer att bli genom att lägga på timmar på jobbet. Att jobba kräver sitt fokus och engagemang och då är jag ju väldigt plikttrogen och med hög arbetsmoral som kanske inte alltid har varit det bästa för mig i min återgång till ett ”vanligt” liv efter olyckan. Nu måste jag bli ännu bättre på att lyssna på kroppen, vilket är svårt att göra ibland då det händer roliga saker runt mig.
Idag har vi friskvård på jobbet och då ska idrottslärarna ha ett cirkelpass på ett gym så det ska bli roligt. Förra onsdagen hade vi meditation och nu två onsdagar i rad ska vi har cirkelpass. Vi har inte så många onsdagar kvar innan det är sommarlov. Vårterminen går alltid så fort och det är så mycket en ska klämma in för att ge eleverna så mycket som möjligt.
Solen skiner så jag hoppas på att värmen kommer, tror jag har läst det motsatta någonstans. Jag väljer att tro att värmen är på intågande.
Nu önskar jag dig en härlig onsdag, kram Susann 💜
5 kommentarer
Stenhagenbettan
Visst längtar vi alla efter värmen
Inga Johansson
Alla undrar vi vart åren går, när vi ser på våra barn
Susann
Ja, visst är det nog så.
Christel Övergaard
Det är konstigt, plötsligt är barnen jämnåriga, men sedan händer något över 75.
Susann
JA, vad hände?