Godmorgon alla mina fina bloggvänner. Vad kul att du tittar in hos mig och lämnar ett litet avtryck, vad glad jag blir. 💜

Idag vaknade jag vid halv sju som de andra dagarna fast idag kände jag att det skulle vara alldeles för tidigt att gå upp vid sju för min kropp kändes trött. När Mats åkt till jobbet vid 6.45 så valde jag att ligga kvar i sängen och somna om. Det var nog vad jag behövde idag även om jag egentligen gillar att gå upp tidigt. Vid 8.30 masade jag mig upp och sitter nu i soffan framför tvnyheterna. Det som händer i Ukraina känns så overkligt på något sätt, hur kan ett krig vara möjligt 2022 då jag vill tro att vi är smartare än så. Det känns så hemskt för en vet inte vad som händer och att kärnvapenstationerna är ockuperade utav ryssar. Putin har verkligen fått storhetsvansinne eftersom han bara ska ta över hela Ukraina. Jag hoppas att det är någon som kan stoppa galningen.

Mitt i veckan idag och det är snart dags för mig att åka till Kalmar Centrumskola för att jobba. Det kommer antagligen gå fort som vanligt och efter jobbet tänkte jag ta en tur in till bokaffären för att titta på boken som vi ska ha i bokcirkeln. Sedan ska jag hem och vila för ikväll har jag en massagetid, 18.00. Det är för mina friskvårdspengar, visste inte riktigt vad jag skulle göra för pengarna så det fick bli massage. Jag hoppas att hon är duktig.

Vad kull att vi fick en medalj till idag, bra jobbat Modin. Brukar ni titta på paralympics? Jag tittar ibland, glömmer ofta att det är eftersom det är inte lika uppmärksammat som os.

I dagens fotoutmaning av Christel är ordet Längtar. Och det kan jag väl säga att jag gör … längtar efter att kunna åka med bil i Europa fast som världsbilden ser ut nu så kommer inte det att kunna ske i sommar heller. Det får bli en bild från när vi åkte på bilsemester 2010 tillsammans med familjen Oskarssons. En underbar resa till Gardasjön och sedan vidare till Miramar vid franska rivieran. Jag kunde inte välja en bild utan minnena styrde så det fick bli ett gäng bilder.

Vi har gjort så mycket tillsammans med den här familjen och har så många roliga minnen. Tänk vilken tur vi hade som träffades när vi väntade våra första barn. Inte kunde vi ana att vi skulle bli så nära vänner för i grund och botten var vi väldigt olika som personer. Nu efter 28 år är vi nog mer lika än olika för en växer ju ihop på något sätt när en umgås mycket. En blir som en umgås, vilket stämmer tycker jag. Vår nästa resa som vi har inbokad är till Rhodos över Kristi flygare helgen och då är det bara vi vuxna som åker. Nuförtiden blir det vi vuxna som reser fast vi försöker alltid få ihop någon träff varje år då alla barnen och respektive är med. Det är en härlig stund när alla kan samlas. Tyvärr är det svårt att få till då barnen är vuxna och faktiskt har egna liv utan sina föräldrar. Detta ordet längtar i Christels utmaning fick mig verkligen att minnas… Nu hoppas jag verkligen att vi kommer iväg på vår inbokade resa fast en vet ju inte eftersom läget är som det är i världen. Vi skulle egentligen åkt till Cypern förra året fast då var det en pandemi som gjorde att vi inte kom iväg. Nu håller vi tummarna att det ska gå att kunna resa.

Har ni några resplaner?

Nu önskar jag er en härlig lillördag, kram Susann 💜