Äntligen fredag 💜

Visst är fredagar något visst? Det är sista jobbdagen för mig i veckan och helgen stundar och det känns så härligt. Jag brukar tänka på alla som har arbetstid på helger och tänker och undrar hur jag skulle tänka om jag jobbade helg. Jag antar att jag skulle vant mig fast i min tanke nu tänker jag bara att det är skönt med ett jobb på vardagar och att vara ledig på helger.

Idag var egentligen fredagen då vi skulle åkt upp till Stockholm med Malin och Urban. Vi skulle gått och sett på Pernilla Wahlgrens föreställning på lördagen fast nu har vi fått skjutit på vår resa eftersom föreställningen är skjuten på till någon gång i augusti. Vi pratade löst om att åka till Stockholm i alla fall fast som det ser ut nu med omikron så bestämde vi att hålla oss på hemmaplan.

Så då blev det en helg som vi inte har några direkta planer. Imorgon kväll ska vi umgås med Annika, det var ett tag sedan vi träffades och spelade spel. Jag är en person som gillar att umgås med vänner för då fylls mitt energiförråd på.

Vänner är något som på något sätt blir viktigare och viktigare med åren, särskilt nu när barnen är vuxna och inte behöver min uppmärksamhet på samma sätt. Vänner måste vårdas och jag kanske inte alltid varit den bästa på det. Jag vet inte, det kanske är vännerna som egentligen borde svara på denna fråga. Jag och Mats är lite olika i hur ofta vi behöver umgås med vänner. Jag vill gärna umgås med någon varje helg. Jag har några nära vänner som jag umgås med och sedan finns det såklart vänner som jag inte träffar så ofta fast som jag ändå räknar till mina nära vänner. Min allra äldsta barndomsvännen Ulrika träffar jag inte jätte ofta, brukar bli typ en gång om året. Fast det härliga är att vi känner varandra så väl så när vi ses är det som om vi aldrig varit ifrån varandra och det är en fantastisk känsla. Båda vet att om det skulle vara något så finns vi för varandra. De närmaste vännerna som Mats och jag har är Malin och Urban som vi lärde känna när vi väntade våra första barn 1994. Felix och Victor är födda april, maj 1995. Vi har gjort mycket tillsammans som familjer. Barnen har bråkat som syskon och vi har alltid bott i samma hus eller lägenhet när vi semestrat vilket jag tror har gjort oss så sammansvetsade som vi är.

Ingela och Nicke och deras familj tillhör våra äldsta vänner som vi inte ser så ofta fast när vi träffas är det såklart väldigt trevligt.

Annika är en ny vän som jag fick när jag började på Centrumskolan. Det bara klickade meddetsamma och det blev en ny känsla av att någon ville vara och umgås med mig. Jag har haft många sporadiska bekanta som kommit och gått fast jag har alltid haft känslan att det är upp till mig om det ska bli av att vi träffas och så var det inte med Annika.

Linda och Christian är också nya vänner till oss. Linda är med i kören som Mats är med i så vi visste ju vem hon var i och med det. Fast när hon och Christian blev ihop och han flyttade hit till Sverige från Österrike blev det att vi började ses. De bor växelvis i Sverige – Österrike och just nu är de i Österrike fast väntas komma till Sverige i slutet av mars. Det ska bli kul att träffas igen för vi brukade överraska varandra med olika träffar.

Sedan har jag såklart lite andra vänner som jag umgås med fast i andra konstellationer som de som är med i bokklubben. Några utav dem träffar jag bara på bokträffarna och sedan har jag några kollegor som jag träffar och badar tillsammans med, Marielle och Märit. De räknar jag såklart till mina vänner.

Min löp- och badgrupp på lördagsmorgnar är såklart också mina vänner. Att träffas i stort sett varje lördag skapar gemenskap och tillhörighet vilket är viktigt.

• 

• 

• 

Mina löparvänner Karin och Madeleine som vi träffar på tisdagar räknar jag till mina nya vänner.

Vänner är guld värda och jag vill verkligen vara en bra vän och ta hand om mina vänner.

Hur gör ni för att vårda vänskap?

Nu önskar jag alla en härlig fredag och trevlig helg, kram Susann 💜