Arbete/sjukskrivning,  Jag,  Sjukskriven/Arbete

Äntligen fredag 💜

Visst Àr fredagar nÄgot visst? Det Àr sista jobbdagen för mig i veckan och helgen stundar och det kÀnns sÄ hÀrligt. Jag brukar tÀnka pÄ alla som har arbetstid pÄ helger och tÀnker och undrar hur jag skulle tÀnka om jag jobbade helg. Jag antar att jag skulle vant mig fast i min tanke nu tÀnker jag bara att det Àr skönt med ett jobb pÄ vardagar och att vara ledig pÄ helger.

Idag var egentligen fredagen dÄ vi skulle Äkt upp till Stockholm med Malin och Urban. Vi skulle gÄtt och sett pÄ Pernilla Wahlgrens förestÀllning pÄ lördagen fast nu har vi fÄtt skjutit pÄ vÄr resa eftersom förestÀllningen Àr skjuten pÄ till nÄgon gÄng i augusti. Vi pratade löst om att Äka till Stockholm i alla fall fast som det ser ut nu med omikron sÄ bestÀmde vi att hÄlla oss pÄ hemmaplan.

SÄ dÄ blev det en helg som vi inte har nÄgra direkta planer. Imorgon kvÀll ska vi umgÄs med Annika, det var ett tag sedan vi trÀffades och spelade spel. Jag Àr en person som gillar att umgÄs med vÀnner för dÄ fylls mitt energiförrÄd pÄ.

VÀnner Àr nÄgot som pÄ nÄgot sÀtt blir viktigare och viktigare med Ären, sÀrskilt nu nÀr barnen Àr vuxna och inte behöver min uppmÀrksamhet pÄ samma sÀtt. VÀnner mÄste vÄrdas och jag kanske inte alltid varit den bÀsta pÄ det. Jag vet inte, det kanske Àr vÀnnerna som egentligen borde svara pÄ denna frÄga. Jag och Mats Àr lite olika i hur ofta vi behöver umgÄs med vÀnner. Jag vill gÀrna umgÄs med nÄgon varje helg. Jag har nÄgra nÀra vÀnner som jag umgÄs med och sedan finns det sÄklart vÀnner som jag inte trÀffar sÄ ofta fast som jag ÀndÄ rÀknar till mina nÀra vÀnner. Min allra Àldsta barndomsvÀnnen Ulrika trÀffar jag inte jÀtte ofta, brukar bli typ en gÄng om Äret. Fast det hÀrliga Àr att vi kÀnner varandra sÄ vÀl sÄ nÀr vi ses Àr det som om vi aldrig varit ifrÄn varandra och det Àr en fantastisk kÀnsla. BÄda vet att om det skulle vara nÄgot sÄ finns vi för varandra. De nÀrmaste vÀnnerna som Mats och jag har Àr Malin och Urban som vi lÀrde kÀnna nÀr vi vÀntade vÄra första barn 1994. Felix och Victor Àr födda april, maj 1995. Vi har gjort mycket tillsammans som familjer. Barnen har brÄkat som syskon och vi har alltid bott i samma hus eller lÀgenhet nÀr vi semestrat vilket jag tror har gjort oss sÄ sammansvetsade som vi Àr.

Ubbe, Malin, jag och Mats
Ulrika och jag

Ingela och Nicke och deras familj tillhör vÄra Àldsta vÀnner som vi inte ser sÄ ofta fast nÀr vi trÀffas Àr det sÄklart vÀldigt trevligt.

Annika Àr en ny vÀn som jag fick nÀr jag började pÄ Centrumskolan. Det bara klickade meddetsamma och det blev en ny kÀnsla av att nÄgon ville vara och umgÄs med mig. Jag har haft mÄnga sporadiska bekanta som kommit och gÄtt fast jag har alltid haft kÀnslan att det Àr upp till mig om det ska bli av att vi trÀffas och sÄ var det inte med Annika.

Linda och Christian Ă€r ocksĂ„ nya vĂ€nner till oss. Linda Ă€r med i kören som Mats Ă€r med i sĂ„ vi visste ju vem hon var i och med det. Fast nĂ€r hon och Christian blev ihop och han flyttade hit till Sverige frĂ„n Österrike blev det att vi började ses. De bor vĂ€xelvis i Sverige – Österrike och just nu Ă€r de i Österrike fast vĂ€ntas komma till Sverige i slutet av mars. Det ska bli kul att trĂ€ffas igen för vi brukade överraska varandra med olika trĂ€ffar.

Linda, Mats, Christian och jag

Sedan har jag sÄklart lite andra vÀnner som jag umgÄs med fast i andra konstellationer som de som Àr med i bokklubben. NÄgra utav dem trÀffar jag bara pÄ boktrÀffarna och sedan har jag nÄgra kollegor som jag trÀffar och badar tillsammans med, Marielle och MÀrit. De rÀknar jag sÄklart till mina vÀnner.

Min löp- och badgrupp pÄ lördagsmorgnar Àr sÄklart ocksÄ mina vÀnner. Att trÀffas i stort sett varje lördag skapar gemenskap och tillhörighet vilket Àr viktigt.

Mina löparvÀnner Karin och Madeleine som vi trÀffar pÄ tisdagar rÀknar jag till mina nya vÀnner.

VÀnner Àr guld vÀrda och jag vill verkligen vara en bra vÀn och ta hand om mina vÀnner.

Hur gör ni för att vÄrda vÀnskap?

Nu önskar jag alla en hĂ€rlig fredag och trevlig helg, kram Susann 💜

En kommentar

  • Inga Johansson

    En viktig frĂ„ga 💝
    Det mÄste komma ifrÄn bÄda hÄll, vissa glider man ifrÄn bara utan vidare, jag Àr rÀdd om dem, tillÄter olikheter hör av mig visar att jag bryr mig