-
Ny månad
Här händer det inte så mycket. Jag tycker veckorna ser likadana ut. Jag sover, arbetstränar och tränar genom att springa och gå på gym.
Det märks att vi, Mats och jag har fått in en träningsrutin och att våra kroppar är vana att röra på sig. Ikväll kände båda att vi var tvungna att komma ut och röra på oss lite. Det blev en kvällspromenad på Stensö, eller mer joggade för min del då Mats kan gå väldigt raskt. Jag typ halvsprang hela rundan på tre km som vi gick/joggade.
Ute i världen händer det mer med Coronaviruset som härjar och dödar väldigt många människor, särskilt äldre med underliggande sjukdomar. I Sverige är smittspridningen som störst i Stockholms området. Nu begränsas alla i Sverige genom olika regler och rekommendationer. Alla gymnasieskolor har stängts och undervisning sker på distans och det gäller även högskolor och universitet.
Det får bara samlas max 50 personer så alla typ evenemang är inställda. Det gäller även att alla ska hålla avstånd till varandra. Vid minsta symptom ska en stanna hemma och karensdagen har plockats bort. Äldreboende får inte ta emot besökare och nu har även skidanläggningar stängt sina verksamheter. Allt detta slår såklart hårt mot ekonomin i samhället 🙁
Nu hoppas vi att det snart vänder så smittspridningskurvan dalar nedåt.
Här Kalmar är vi nog bara i början av smittspridningen så vi får se vad som händer med tiden.
Det känns fortfarande avlägset skrämmande på något vis. Jag känner inte att jag är orolig över Coronaviruset, fast det är svårt att veta om jag är lite för lite orolig.
-
Godmorgon mitt i veckan
Vad mycket det händer just nu i världen. Det stora samtalsämnet är Coronaviruset som har gjort att flera länder sätter sig själva i karatän och ud avråder att resa till alla länder. Här i Sverige har alla gymnasieskolor och vuxenutbildningar stängda och bedriver distansundervisning. Nästan alla evenemang är inställda för vi vill minska smittspridningen. I affärerna är det tomt på många hyllor då folk har börjat hamstra främst torrvaror som mjöl och pasta och framförallt toapapper.
Än så länge har vi inte börjat hamstra och Mats och jag går till våra jobb fortfarande. Mats har börjat märka av det som händer i samhället då han inte längre samlar sin personal till möten. Det har även börjat pratas om att stänga grundskolor och förskolor och bara ha öppet för de barn som har föräldrar inom tex vården.
Idag ska jag till Cetrumskolan, får se hur många elever som är där för i måndags pratades det om att erbjuda distansundervisning.
Jag har ett uppföljningsmöte idag med Anders från arbetsförmedlingen och Monica, arbetstrapueten plus Märit, rektorn på Centrumskolan. Idag ska vi diskutera min eventuella fortsättning på Centrumskolan och om jag ska gå upp till halvtid. Jag har varit i kontakt med Hanna på försäkringskassan angående att jag skulle vilja typ smyga upp till halvtid. Hanna säger att en prövotid i så fall är möjligt och det låter bra tycker jag, för 25% till 50% är ett jättehopp. Vi får se vad som bestäms idag, jag var lite rädd att mötet skulle ställas in pga Coraonaviruset.
Det som händer i samhället känns främmande och ibland känns det som det är mer uppsjåsat än nödvändigt. Jag är inte orolig utan förvånas över all hamstring som sker, vilket jag tycker är ett egoistiskt beteende. Det vi kan lära oss av detta är väl att inte går till förskolor, skolor och arbeten småsjuka vilket är ett sunt förnuft. Som förskollärare har jag haft många barn som kommit till förskolan halvsjuka och en del har kommit tillbaka alldeles för tidigt efter sjukdom. Även detta beteende tycker jag är egoistiskt.
Jag hoppas att vi når peaken snart så samhället kan börja fungera som vanligt igen för detta slår enormt mot ekonomin och alla människor i samhället.
Hur tänker ni kring Corona? Är ni oroliga och rädda?
