Nyårsafton 2020

Nu har vi ätit en god trerätters middag och sitter soffan, Mats och jag och tittar på en film. Något måste vi ju sysselsätta oss med så vi inte somnar innan tolvslaget.

Efter förmiddagens dopp har vi inte gjort något speciellt, jag har vilat, tittat på tv, bloggat, kört en maskin tvätt ja typ en helt vanlig dag. Vi började att äta ganska tidigt för Samina skulle iväg sen.

Det blev crustader fyllda med räksallad och skagenröra toppade med räkor allra först till ett glas Cava. Vi åt det medans Mats gjorde förrätten.

Till förrätt blev det toast ala Mats med en laxröra med massa gott i som tex syltlök och stenbitsrom.

Därefter fick vi Samina till att spela Carcasonne och Mats vann som vanligt. Jag fattar inte att han alltid lyckas med det. Vi spelade för att vi hade lite tid innan det var dags för huvudrätten.

Till huvudrätt gjorde vi planka och det blev supergott så vi blev väldigt mätta.

Efter huvudrätten åkte Samina till en kompis så hon får äta efterrätten imorgon.

Sedan ringde vi till Åsa, Mats kusin och facetimade. Tänk att vi för ett år sedan exakt firade nyår tillsammans med dem i Kläppen. Det var längesedan vi har kunnat ses så det var kul att se och prata med dem. Vi är inte så vana vid att ringa på detta sätt fast det är ganska trevligt när en gör det.

Därefter facetimade vi Linda och Christian i Österrike och det var kul att se dem även om det inte var jättelängesedan vi sågs. Lite svårt tyckte jag det var att prata engelska på det sättet, är mycket lättare när en träffas fysiskt även om engelska inte är mitt starkaste ämne. De har j förmånen att ha en ortolig vacker natur med snö och det kan jag sakna särskilt nu när det regna och är alldeles mörkt utomhus. Det var mysigt att prata lite med dem också, vi får se när vi kan åka och hälsa på dem. Jag hoppas att Covid-19 kommer plana ut så det är lugnt att åka utomlands.

Sedan tittade jag och Mats på Grevinnan och betjänten, det var längesedan vi såg det programmet. Det är väldigt bra gjort och skådespelarna är väldigt duktig. Tänk att det håller än idag.

Därefter släckte vi ner i uterummet och fortsatte vårt tv-tittande i tv-rummet. Så efterrätten intogs här i soffan framför Charlies änglar den nyaste filmen på Viaplay. Jag tyckte efterrätten blev alldeles för söt så den fick Mats äta upp istället, han älskar pannacotta. Tyvärr blev den lite mer krämig än stel fast den slank ändå ner i Mats mage.

Jag önskar alla fina vänner ett Gott nytt år, så ses vi nästa år, kram Susann

Mitt år i bilder 2020

Januari

Februari

Mars

April

Maj

Juni

Juli

Augusti

September

Oktober

November

December

Årets badbilder 2020

Januari

11 januari, -1 grad i luften och 2,9 grader i vattnet.

Februari

9 februari, 6 greder i luften och 3,2 grader i vattnet.

Mars

April

Maj

16 maj, 10 grader i luften och 10,3 grader i vattnet.

Juni

Juli

18 juli, 19 grader i vattnet

Augusti

15 augusti, 24 grader i luften och 20 grader i vattnet.

September

13 september, 17 grader i luften och 15,6 grader i vattnet.

Oktober

November

21 november, 3 grader i luften och 7 grader i vattnet.

December

26 december, 4 grader i luften och 3,7 grader i vattnet.

Årets sista dag

Dagen började med att Rasmus ringde och då år jag fortfarande kvar i sängen. Jag var lite seg i morse för jag har vaknat flera gånger i natt, vet inte riktigt varför. Rasmus var på väg till jobbet fast han trodde det skulle bli lugnt idag. De skulle stänga redan klockan 17.00 så då kan han fira nyår tillsammans med Tova. Jag steg upp under tiden jag pratade med Rasmus och plockade lite, är ju världsmästare på multitasking.

Efter att jag pratat med Rasmus ringde jag till pappa för att önska gott nytt år för sedan kommer jag säkert att glömma det. Hos honom regnade det och hos mig sken solen. Vad omväxlande vädret är, ena dagen solsken andra regn fast jag föredra solsken alla dar i veckan.

När jag hade klarat av alla samtalen så gjorde jag kvällens efterrätt, vaniljpannacotta. Så nu ska vi hoppas att den stelnar så fint, jag provade gelantinpulver och det har jag aldrig använt mig utav förut. Någon gång ska ju vara den första.

Sedan bestämde vi för oss att åka och ta årets sista dopp, jag kan ju inte springa fast jag ville ändå ta ett dopp. Mats ville springa innan så det gjorde han och medans han sprang gick jag och Samina en liten promenad. Det var en underbar förmiddag, 5 grader och solsken. I vattnet var det 4,1 grader så det var inte så kallt ändå.

Nu ska vi bara ta det lugnt och chilla lite, titta på en film och mysa. Kanske det kan bli ett spel senare på dagen.

Jag ville bara titta in och önska alla en fin nyårsafton, kram Susann

Lata dagar

Dessa mellandagar har verkligen gått i lathetens tecken. Så lite som vi gjort denna veckan har nog inte hänt på länge. Vi sover, äter och bara chillar, så när det sen är dags för att börja jobba så är vi nog utvilade och sugna på att komma in i rutinerna igen.

På förmiddagen åkte jag och Mats en sväng för att kolla på en löparklocka till mig. Jag är så sugen på att köpa en mer klocka som är för löpning. Jag har en smartwatch, en samsung eftersom jag tänkte att det skulle vara bra när jag hade en samsungtelefon. Visst är den bra med det som jag kan parkoppla till telefonen fast känner att just som löparklocka är den inte så exakt. Jag har tittat på olika Garminklockor, tycker att de verkar bäst fast det är svårt att veta vilken av alla modeller jag ska välja. Sedan skiljer ju sig priserna åt väldigt mycket. Är det någon som har erfarenhet av Garminklockor? Tar tacksamt emot åsikter. Modellen jag lutar åt att köpa är Garmin forerunner 945, fast har ännu inte bestämt mig. Jag är riktigt velig när det gäller sådana här saker för jag vill ju bli nöjd.

Bild lånad från internet.

Efter affärerna blev det serietittande, och lite småplock här hemma. Vi har tittat på Bridgeton, ett kostymdrama på Netflix. Nu har vi sett hela säsong ett så nu får vi hitta en annan serie att fördriva tiden med. Jag har inte sovit idag så jag tänker att det är bra för min nattsömn.

Vid tvåtiden fick jag ett infall eller ett tvång att komma ut i friska luften. Jag ringde Malin och Urban och kollade om de ville följa med på en promenad på stensö. Det ville de gärna, fast vi gick bara 2,5 km med tanke på min onda höft. Jag tycker det gick rätt bra att gå, fick lite ont efteråt. Det var skönt att komma ut och det var faktiskt inte så många ute, tror de flesta gick på förmiddagen då det var solsken. Vilken skillnad det blir när solen är framme och dagsljuset skiner upp och en kan märka skillnaden på natt och dag. Genast infinner sig en bra känsla i kroppen och humöret blir mer positivt.

När vi promenerade bestämde vi att vi skulle avboka hotellvistelsen i Stockolm nu i januari som vi hade inplanerat med Malin och Urban. Föreställningen som vi skulle gått på är ju inställd och det är ju som det är med restriktionerna. Detta var vår femtioårspresent till Ubbe, som vi nu får skjuta på. När ska det bli som vanligt? Jag vill kunna resa igen och Stockholm står definitivt på önskelistan.

Linda skickade härliga bilder från Österrike idag och det är ju inte annat än att vi blir avundsjuka. Christian bor i Innsbruck och nu Sverige, så nu får de det bästa av två världar, snö och härliga skidbackar och svenska somrar.

Tänk om pandemin snabbt får ett slut och vi kan åka och hälsa på Linda och Christian i Österrike i februari. Jag kan i alla fall få drömma lite och leva på hoppet ett tag till.

Ikväll gjorde vi grönkålschip och då tänkte jag på Inga som tog hand om så mycket grönkål för ett tag sedan. Det är vekligen så gott med grönkål och väldigt nyttigt.

Nu har snart ännu en härlig dag passerat och jag ser fram emot morgondagen, årets sista dag. Har ni satt några mål för 2021? JAg funderar fortfarande på vilka mål jag vill sätta för år 2021.

Många kramar, Susann

Bloggutmaning 30 december 2020

Gjord av Orsakullan

29 december – Berätta om något roligt som hände 2020.

Det känns som det ligger så mycket i just den meningen. Det har hänt många roliga saker i mitt liv under 2020. Jag har fått förlängt på min arbetsträningsplats och det gör att att jag har en tillhörighet varje dag vilket får mig att må bra. Att vi var till Gränna på semester tillsammans med Malin och Urban var roligt och tacksamt. Jag eller rättare sagt vi har fått lära känna Linda och Christian mer och kunnat utveckla vår vänskap vilket jag tycker är roligt. Att springa och bada varje lördag tycker jag är roligt. Det finns massor av roligheter i mitt liv, det gäller bara att se och bekräfta dem, kram Susann

Årets näst sista dag

Den här dagen kanske är till för eftertanke och reflektion över året som gått. Jag vaknade halv sju och har legat och lyssnat på ljudbok tills nu. Utomhustemperaturen ligger på 3 grader och ingen snö i sikt.

Året 2020 började i Kläppen där vi firade nyår tillsammans med Marie (Mats syster) och hennes familj och Åsa (Mats och Maries kusin) och hennes familj. Detta var en resa som Mats fick i 50 årspresent utav mig. Han fyllde 50 den 18 december 2019, så hans familj tyckte att det skulle vara kul att umgås i skidbacken. Barnen bara älkar att åka utför.

En hel vecka tillbringade vi där tillsammans i ett stort hus, vi åkte utför, grillade korv och spelade en massa spel på kvällarna. Det var väldigt mysigt att vara tillsammans allihop. Inte kunde vi ana att året 2020 skulle bli ett år där vi blev begränsade i vårt umgänge och resor.

Första helgen i februari åkte vi till Malmö och bodde på hotell tillsammans med Malin och Urban. Vi tittade på föreställningen Grease, en 50 års present från Malin och Urban.

På sportlovet åkte jag till Malmö för att hälsa på barnen. Jag tåg tåget ner och ville titta till Samina lite extra för hon hade varit hemma till och från i över tre veckor, hon hade haft hög feber som gick och kom och även lite svårt att andas. Jag tror att hon kanske hade Corona då fast vid den tidpunkten hade inte Corona fått så stort medialt fokus. Jag var ensam om att tro det, fast jag tror fortfarande det. Det är synd att hon inte kan testa sig nu, för att se om hon har antikroppar. Det blev även ett besök hos Rasmus, såklart.

I maj månad hade vi en helg inbokad tillsammans med Lena och Toni, på Ystad havsbad som vi ställde in. Vågade inte chansa när det var precis i början utav alla restriktioner som sedan skulla komma. Resan till Cypern i slutet av maj tillsammans med Malin och Urban blev inställd. Det var en resa som vi verkligen hade sett fram emot. Först bokade vi om den till september för vi som många andra trodde att till sommaren skulle den här pandemin vara under kontroll. Därefter avbokade vi och ville få pengarna tillbaka, vi hade tur för det fick vi.

Den stora skillnaden på det här året har varit att jag inte har kunnat besöka pappa som vi brukar. Det blev ingen semestertid tillsammans med honom. Vi valde att åka dit en sommardag och umgicks en eftermiddag för att sedan åka hem igen. Vi ville inte sova över och riskera att vi smittade honom. Dagarna innan jul valde vi också att svänga förbi honom, mötet skedde utomhus med munskydd på. Det blev en kort stund för att bara byta julklappar.

Några dagar på semestern brukar vi alltid semestra tillsammans med Malin och Urban, och det gjorde vi även i år. Det blev en resa till Gränna, med en båttur över till Visingsö. Det kändes som en välbehövlig resa tillsammans, för det var ungefär vid den här tiden som det började gå upp för att den här pandemin skulle vara mycket längre än vad vi trodde från början.

Under hösten har vår umgängeskrets minskat och vi skaffade oss en liten Coronafamilj som vi kunde träffa inomhus. Andra täffade vi utomhus, vi har hittat nya sätt att träffas på. Vi var på ett Mac Donalds kalas på en parkering. Julen firades tillsammans med våra två yngsta barn, istället för att åka till Fatimah i Älmhult. Nyår kommer firas hemma tillsammans med Samina.

Det som jag inte har gjort avkall på är min löpning och mina kallbad på lördagar. Det har varit en drivkraft och bidragit till mitt mående. Jag får bra energi utav att springa tillsammans med mina vänner och att sedan få dela den kalla upplevelsen som vattnet ger är kärlek och gör en tacksam. Mats och jag har under hösten avstått att gå på gym och då har vi varit ute i löpspåret istället. Våra tärningsrutiner är något som vi verkligen har lyckats med.

Ur min synvinkel där jag befinner mig i livet tror jag att jag har fått extra hjälp på min väg tillbaka från fallolyckan. Att stanna upp och vara mer i nuet har ju blivit vardag för mig och många andra det här året. Fokus har kunnat hamna på det viktiga, det personer som finns närmast en och fokus på sig själv på ett annat sätt. I och för sig är det så jag har valt att tänka de sista åren för att det är då jag märker att jag läker på bästa sätt. Det är inte lätt alla gånger när det finns så måycket som tar ens uppmärksamhet. Nu har ju inte utbudet varit detsamma eftersom vi har haft lite olika restriktioner att förhålla sig till.

Att lyfta blicken och se vad som finns framför en, tar vara på det som finns och ge kärlek till omgivningen på olika sätt är nog något som får sammanfatta detta år.

Kram Susann

Känner mig tacksam

Klockan 11 hade jag en läkartid för min höft. Det kändes lite konstigt att ta på sig munskydd när jag gick in på hälsocentralen. Vad varmt det är, och tänk då hade jag det på mig i knappt en timme. Tänker på alla inom sjukvård och omsorg där de bär munskydd en hel dag. Det var inte någon som satt i väntrummet, det kändes som en lugn dag med knappt några besökare fast det tog ändå lite tid innan jag fick komma in till läkaren. Det var en ganska ung läkare, kan tänka mig att det är de som får jobba mellandagarna. Läkaren trodde inte det var något med mina leder uten att det troligtvis var en inflammation i muskelfästet. Jag fick Napraxen som jag ska äta i två veckor och sedan skulle jag ta kontakt med en fysioterapuet för en bedömning innan jag sprang igen. Läkaren tyckte att jag skulle försöka få en tid som fårt som möjligt eftersom jag gärna ville komma igång med min löpning igen. De tog även sänka på mig och något annat som jag inte minns, vet bara att det blev tre rör.

När jag kom hem ringde jag Sveaplan direkt för att få en tid, fast de skulle ringa upp imorgon runt 10.30 så jag hoppas att de har en tid snabbt.

Sedan åkte jag och Samina en snabbis till Hansa köpcentrum för Samina skulle köpa kläder. Jag hittade en fin kappa på Casell som jag blev supernöjd med, det var 40% rea så jag tyckte jag gjorde ett klipp. Därefter åkte vi hem igen för vi ville inte vara ute längre än nödvändigt.

Sedan vilade jag och halvsov i soffan framför tvn tills det var dags att göra iordning sig för löpträffen med Karin. Fast ikväll skulle jag inte springa utan jag gick en runda medans de andra sprang. Inna jag åkte tog jag min tablett och jag tror den hjälpte lite för jag kunde gå rätt bra för det blev en runda på ca 2,5 kilometer. Det regnade och utomhustemperaturen låg på 5 grader, trots det fick jag en sådan tacksamhetskänsla när jag gick där med min pannlampa i regnet. Jag var tacksam över att vi hade bestämt träff ikväll och det gjorde så att jag kom ut trots regnet och att jag fick en härlig promenad. En tacksamhetskänsla över livet helt enkelt.

Därefter blev det ett dopp från Tallhagens brygga, det var inte kallt och nästan vindstilla så det var positivt. Regnet kändes knappt mot huden, fast det kändes kallt i vattnet ikväll. Jag hoppade i två gånger ändå för det är en sådan kall, uppfriskande känsla trots att det kändes kallt. Det var 4,1 grader i vattnet.

Sedan stod jag nöjd i duschen över promenaden och badet. Det är den känslan som gör att jag kommer iväg över huvud taget.

Nu ikväll har vi inte gjort något speciellt, det blev rester till middag så vi blev mätta även idag.

Jag önskar er en fin fortsatt kväll, kram Susann 💜