Bakslag, misslyckande eller?

När jag vaknade i morse hade jag lite huvudvärk. Jag tänkte att det berodde på att jag hade sovit hårt. Fast sen på förmiddagen kom det välbekanta symptomet snurrig och min rast var verkligen välbehövlig på fm. Sedan blev jag bara mer snurrig/yr så efter lunch valde jag att åka hem. När jag väl kom hem somnade jag och sov till 16.00. När jag vaknade var jag inte längre snurrig utan hade bara som ett ”bälte” över pannan, nästan som en aning av huvudvärk.

Jag och Mats hade bestämt att vi skulle springa med Karin och Madeleine ikväll och först funderade jag på att inte göra det med tanke på min yrsel. Jag tänkte att det kanske var bra för mig med lite frisk luft så jag valde att följa med fast gick medans de andra sprang. Det blev 6 kilometer och sedan badade jag i vattnet. Det var 2 grader varmt i vattnet och 3 grader i luften. Det kändes bra att jag kom ut och fick lite luft.

Efter löpningen har vi ätit rester och tittat på netflix. Jag ska gå och lägga mig tidigt ikväll för att ge mig en bra förutsättning att vara pigg imorgon.

Känslan idag kom väl egentligen inte som en överraskning för jag kände lite förra veckan fast jag blev inte lika yr som idag. Tyvärr är det nog verkligheten som kommer ifatt mig. Det var väl lite detta som jag var rädd för att det skulle bli när jag gick upp på 75%. Jag hoppas att det bara är tillfälligt för när är det dags att kasta in handduken utan att känna det som ett misslyckande. Ett bakslag blir det ju hur eller hur…

Just nu känns det sådär för jag tror inte egentligen att symptomen kommer bli bättre utan snarare tvärtom. Fast jag får väl testa lite till…

Sov gott , kram Susann