Måndagen den 12 oktober 2020 ett infall

När jag åkte till Centrumskolan kändes det som om det skulle bli en seg dag eftersom jag inte kände mig utvilad. Så blev det inte alls, utan tvärtom. Tiden gick oerhört fort och när jag skulle gå undrade Annika om vi skulle springa ikväll. Självklart bejakade jag detta förslag och tänkte att hon nog messar lite senare och ställer in.

När jag kom hem la jag mig i soffan för att vila, och jag somnade såklart nästan meddetsamma. Jag vaknade av att Victor kom hem 16.15 och då var det lagom att slå upp mina bruna. Nu har Victor nog jobbat färdigt uppe i Byxelkrok för den här säsongen. Kanske att restaurangen har öppet sista helgen i oktober, isf jobbar han den helgen med.

Strax efter kom Victor kom Mats hem och då tittade jag på telefonen för att se om Annika hade messat för jag var inte jättesugen på att springa. Det hade hon inte så jag tänkte att det blir nog till att springa och bada ikväll. Egentligen tycker jag det är bra det är bara mitt huvud som ibland tänker annorlunda 🤣

Tio i sex åkte jag för att hämta upp Annika och det började skymma. Det blev en härlig löptur och badet efter kändes nästan magiskt för vattnet låg spegelblankt och helt tyst eller nästan tyst för ibland kunde jag höra lite fåglar i bakgrunden. Just där och då ångrade jag inte att vi hade kommit iväg för en löptur. Utomhustemperaturen låg på 11 grader och i vattnet var det 13,2 grader så nu kryper det stadigt neråt.