Trött och lågpulspass

När jag kom hem i eftermiddag somnade jag nästan direkt. Jag var helt slut, sov nästan två timmar. När Mats kom hem runt fyra uppmärksammade jag det någonstans fast kunde absolut inte vakna till för jag var fortfarande superseg och trött.

Strax efter halv fem väckte Mats mig och undrade om jag skulle följa med och springa. Jag var trött och försökte vakna till liv för jag ville egentligen inte sova längre. Först sa jag att jag orkar inte följa med fast sen när Mats påminde mig om att jag kommer vara nöjd efteråt så masade jag mig upp. Vi hade ju bestämt innan att vi skulle springa i ett lugnt tempo så det blev att jag följde med. Så det blev två varv på Värsnäs i lugnt tempo och självklart var jag nöjd att jag kom iväg. Det kändes bra att springa och jag hade kunnat springa ett varv till fast Mats fick ont i sitt ben i slutet av andra varvet och då vågade vi inte ta ett varv till. Vi vill ju inte att hans ben ska bli värre igen.

De sista hundra metrarna innan sista varvet ringde Victor så när vi kom i mål ringde jag upp. Han hade kommit fram till Tandådalen och bilresan hade gått bra så nu kan den här mamman slappna av.

Ikväll är det bara vila framför tvn och jag ska gå och lägga mig tidigt ikväll.

Godnatt 💜